Som jag tidigare skrivit så har vi sålt vår bostad. Vi lämnar om en månad och i nuläget är inte framtiden utstakad. Ska den vara det? Jag vet faktiskt inte.
Att lämna storstaden med ett litet barn och make, för landsbygd med osäkerhet kring arbete och faktiskt bostad eftersom det är brist på objekt, känns läskigt men rätt.
Jag drömmer ju om en gård med möjligheter för självhushåll, jag tänker att jag vill skriva en praktisk bok om det liv vi ska ta oss an, där jag testar mig fram och dokumenterar efterhand. Öppna en lanthandel. (Jag vet att jag låter som Underbara Clara men ja, drömmar får man ha)
Tänk om det blir platt fall och vi får nöja oss med ett skrutthus eller en lägenhet nånstans? Arbetslösa och sysslolösa? Sannolikheten är inte särskilt stor för det senare, ingen av oss är särskilt bra på att vara sysslolös. Kan man överleva utan pengar? Hur gör man för att skapa något nytt och få intäkter genom det? Vad ska en göra som har kunskaper som mest är av intresse om en bor i Sveriges huvudstad, är en värdelös i resten av landet?
Jag tänker att vi helt enkelt ska köra på, flytta ut, köpa hus och resten faller på plats. För så måste det ju bli? Allt löser sig ju till slut, det finns jobb - det gäller bara att inte vara så kräsen (eller överkvalificerad, småbarnsförälder, kvinna, utan erfarenhet etc etc.).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar